Vad är en Villa? Hus På Landet – En Guide till den Svenska Villan
En villa är ett friliggande bostadshus, avsett för ett hushåll, samt tillhörande tomt. Ordet villa härstammar från antikens Rom där det betydde ”herrgård” eller ”lanthus”.
Under romartiden fanns det två huvudtyper av villor: villa rustica, en större jordbruksfastighet, och villa suburbana, ett privathus i stadens utkanter.
I dagens Sverige används termen villa för att beskriva ett fristående hus i stadens utkanter eller förorter, oftast på en mindre fastighet avstyckad för just detta ändamål.
Viktiga Aspekter av en Villa
- Arkitektur
- Stil och design anpassad till landskapet
- Funktionella planlösningar för familjeliv
- Tomt
- Egen mark som omger bostaden
- Möjlighet till trädgård och uteplats
- Placering
- I stadens utkanter eller i förorter
- Närhet till natur och rekreation
Tabell över Villans Egenskaper
| Egenskap | Beskrivning |
|---|---|
| Typ av bostad | Fristående bostadshus |
| Avsedd för | Ett hushåll |
| Historisk bakgrund | Från antikens Rom, betydde ”herrgård” eller ”lanthus” |
| Romartiden | Villa rustica och villa suburbana |
| Användning i Sverige | Fristående hus i stadens utkanter eller förorter |
Typiska Egenskaper för en Villa
En typisk svensk villa har vanligtvis en till två våningar ovan mark, och i vissa fall kan även en källare och/eller vindsvåning ingå. Villor kan variera stort i storlek och design, men de är huvudsakligen byggda för att rymma ett hushåll och dess behov. I media används ofta termen villa generellt för alla fristående bostadshus, oavsett om de ligger i staden eller på landsbygden.
Historisk Utvikling av Villan
Under medeltiden syftade ordet villa främst på slott och adelsgods. Det var först under 1700- och 1800-talet som begreppet började användas för att beskriva ofrälse lantegendomar eller sommarbostäder för städernas välbärgade borgare. I slutet av 1800-talet växte villastäder fram i storstädernas utkanter, där områden styckades till tomter och såldes för villa-bygge. Exempel på dessa är Djursholm och Saltsjöbaden.
Egnahemsrörelsen och dess Påverkan
Under slutet av 1800-talet bildades egnahemsrörelsen i Sverige. Syftet var att underlätta för arbetare och lägre tjänstemän att skaffa sig en egen bostad, ofta med möjlighet till småskaligt jordbruk. Dessa bostäder var inte ursprungligen tänkta att kallas villor, men många egnahemsområden betraktas idag som villaområden.
Standardisering och Prefabricering av Villor
På 1920-talet inleddes en ny era i villabyggandet med användning av standardiserade och prefabricerade delar. Företag som Borohus var bland de första att erbjuda huskataloger med typhus för egnahem. Denna trend banade väg för andra framgångsrika husleverantörer som Myresjöhus och Standardhus, vilket gjorde villaägande mer tillgängligt för allmänheten.
Expansionen av Villaområden Efter Andra Världskriget
Efter andra världskriget ökade tillgängligheten till bil, vilket möjliggjorde för villaområden att växa även utanför järnvägens räckvidd. Detta har bidragit till att fler människor har kunnat bosätta sig på landsbygden, samtidigt som de behåller närhet till städer och samhällsservice. Läs mer om Havets Hus Lysekil här.
Skillnaden Mellan Villa och Stuga
I svenskt språkbruk skiljer man på villa och stuga, där den senare antyder en mer lantlig placering. Ett större bostadshus på landet kallas oftast för en mangårdsbyggnad, vilket är bostadshuset på en lantbruksenhet. Även om äldre hus på landet nu står på avstyckad tomt, är det sällan korrekt att benämna dessa som villor. Läs artikeln om ämnet Pernilla Wahlgrens Hus här.
Sammanfattning
Den svenska villan är mer än bara ett bostadshus; den är en del av landets kulturella och historiska arv. Från de antika romerska lantegendomarna till dagens moderna villaområden har konceptet av villa utvecklats och anpassats till samhällets förändrande behov. Oavsett om det är en traditionell villa i förorten eller en modern variant på landsbygden, fortsätter villan att vara en central del av det svenska boendet.
